Förra årets slutade med en tillkännagivande som jag verkligen uppskattar – priset i ekonomi till minne av Alfred Nobel. Inte bara visar den på att teori och vetenskap har sin givna plats i praktiken, utan tangerar min käpphäst om hur viktigt det är att skapa riktlinjer och genomtänkta och balanserade belöningssystem*.
Professor Milgrom och Wilsons teorier för förbättringar av auktionsteorin och formande av nya auktionsformat visar på vikten dels tydliga ramverk och dels transparens – en dialog där parterna erfar varandras enskilda värderingar av auktionsobjektet som i sin tur skapar en grund för två vinnare snarare än en vinnare och en förlorare. Med praktiskt och emotionell balans som belöning för alla parter inblandade.
Min nyårsönskan är – inte minst i pandemins efterdyningar – att deras arbete, och påvisade effekter, inspirerar fler att ifrågasätta ”det normala”. Redan nu har många insett att tidigare normer kan ifrågasättas och betraktas i ny dager. Allt ifrån hur vi arbetar och skapar balans och trygghet i livet till vilka värden (läs hälsa) som vi framhäver över andra.
Min förhoppning är att det även genomsyrar de makroekonomiska perspektiven. Vår religiöst inrotade tilltro till ensidiga KPI:er för tillväxt, expansion och BNP är sedan länge obsoleta. Många är vi som länge ifrågasatt dessa. Kan det vara nu som vi på riktigt vågar definiera nya belöningssystem för framgång!
#measure #nobel #macroeconomy #belöningssystem #BNP #GDP
* Mina tidigare inlägg i ämnet:
- Kritik av BNP som måttstock för nationers välgång: Beteende efter belöning
- Reflektion i samband med VW-skandalen: Krisen som resultat av fel utformade belöningssystem
- Språkligt dilemma kring effektivitet. Till vems fördel mäts den? Efficiency, Effectiveness eller EE?